Redovisning med AI: Så funkar det 2026

Med AI i bokföringen läser ett program av kvitton och banktransaktioner och föreslår, eller gör, konteringen: konto, moms och motkonto. Det sparar tid på det som upprepas. Men lagen är densamma som när du bokför för hand, och ansvaret flyttar inte till programmet. ”Även om du anlitar någon för att sköta din bokföring är det du som ansvarar för att bokföringen blir riktig. Detta ansvar kan du aldrig lämna ifrån dig”, skriver Skatteverket. Här är vad AI faktiskt gör, vad bokföringslagen kräver av resultatet och vad du ska kontrollera.

Vad gör AI i bokföring?

De uppgifter som oftast automatiseras är:

• Kvittotolkning: programmet läser av leverantör, datum, belopp och moms ur ett foto eller en PDF.
• Kontering: programmet väljer konto och momssats utifrån vad köpet gäller.
• Bankmatchning: banktransaktioner kopplas ihop med rätt kvitto eller faktura.
• Avvikelser: ovanliga belopp, dubbletter eller en leverantör som plötsligt får ett annat konto flaggas för granskning.

Det gemensamma är att resultatet ska bli ett verifikat som hade kunnat vara gjort för hand, som i räkneexemplet längre ned.

Vad lagen kräver av resultatet

Bokföringslagen bryr sig inte om vem eller vad som bokför. Den ställer krav på resultatet:

• Varje affärshändelse ska ha en verifikation (5 kap. 6 §), med bland annat när händelsen inträffade, vad den avser, belopp, motpart och ett verifikationsnummer (5 kap. 7 §).
• Rättelser ska synas. Rättas en bokföringspost ska det anges när rättelsen skedde och vem som gjorde den (5 kap. 5 §). Samma sak gäller när en verifikation rättas (5 kap. 9 §).
• Systemet ska gå att förstå. Företaget ska ha en systemdokumentation som ger överblick över systemet, och en behandlingshistorik som gör det möjligt att följa hur varje bokföringspost har behandlats (5 kap. 11 §).
• Underlagen ska sparas, lika länge oavsett om en människa eller ett program bokförde dem. Så länge gäller det.

För ett program som bokför automatiskt betyder det i praktiken att det ska gå att se vad programmet gjorde, och vad någon ändrade efteråt.

Var sparas underlagen?

Elektroniska handlingar ska som huvudregel förvaras i Sverige (7 kap. 2 §). De får förvaras i ett annat EU-land om platsen anmäls till Skatteverket, om Skatteverket eller Tullverket på begäran får omedelbar elektronisk åtkomst, och om räkenskapsinformationen genom omedelbar utskrift kan tas fram i Sverige (7 kap. 3 a §). För en molntjänst är det alltså relevant var datan lagras.

Ett kvitto du fått elektroniskt, till exempel som PDF, ska sparas i det format och med det innehåll det hade när det kom (7 kap. 1 §).

Finns det särskilda regler för AI?

Vi har inte hittat några regler eller någon vägledning från Skatteverket eller Bokföringsnämnden som gäller AI i bokföring särskilt. Samma krav gäller oavsett om en människa, en regelmotor eller en språkmodell har föreslagit konteringen. Frågan har tagits upp: i en förstudie från 2024 inom myndighetssamarbetet SBR, där Bokföringsnämnden deltog, diskuterades användningen av AI i affärssystem. Men det har inte blivit normgivning.

Det här ska du kontrollera

• Nya leverantörer. Första gången en leverantör dyker upp är konto och moms mest osäkra.
• Momsen. Framför allt på inköp från utlandet, där omvänd betalningsskyldighet kan gälla.
• Avvikande belopp. Ett kvitto som tolkats med fel decimaltecken syns direkt i beloppet.
• Att underlaget är kopplat. En verifikation utan kvitto uppfyller inte lagens krav.
• Momsdeklarationen, innan du lämnar den.
• Rättelser. Att programmet visar när och av vem något ändrats.

Vem ansvarar när programmet gör fel?

Du. Bokföringsnämnden säger samma sak som Skatteverket: ”Även om du tar hjälp med din bokföring kommer du inte ifrån ansvaret för att bokföringen sköts korrekt.” I sin vägledning skriver nämnden dessutom att det i enskild näringsverksamhet alltid är den fysiska personen som är ansvarig för arkiveringen av företagets räkenskapsinformation, utrustning och system.

Ett program som konterar fel ändrar alltså inte vem som står för felet. Därför är det klokt att välja ett program som visar varför det valt ett visst konto, och som gör det lätt att rätta på ett sätt som syns i efterhand.

Så gör Klirr

Så här fungerar det i Klirr i september 2026. Varje banktransaktion får en säkerhet mellan 0 och 100 och hamnar i ett av tre lägen:

• Bokförd automatiskt: säkerheten är 85 eller mer, och kontrollerna går igenom.
• Förslag att granska: säkerheten är mellan 70 och 84, eller en kontroll har reagerat. Du bekräftar eller rättar kontot.
• Ingen gissning: under 70 föreslår Klirr inget konto. Transaktionen läggs på 6990 tills du valt rätt.

Säkerheten kommer inte från språkmodellens egen bedömning. Ett förslag som bara bygger på vad AI-modellen tror stannar alltid under gränsen och bokförs aldrig utan dig. Automatiskt bokfört blir det i tre fall: ditt företag har bokfört samma mottagare minst tre gånger och klart oftast på samma konto, transaktionen liknar sådana ditt företag redan bokfört på samma konto, eller mottagaren finns i Klirrs egen lista över vanliga svenska betalningsmottagare och bankgironummer. En rättning du gör räknas av från mönstret, så ett konto som du flyttat bort från tappar sitt försprång.

Två fall går alltid till granskning, hur säker Klirr än är. Det ena är en transaktion i utländsk valuta, eftersom den inte har något svenskt momsavdrag att bokföra. Det andra är ett konto som inte går ihop med beloppets riktning, till exempel ett intäktskonto på en utbetalning. Du kan alltid ändra i efterhand, och verifikatet räknas fram av samma bokföringsmotor som räkneexemplen på den här sajten.

Kommer AI ersätta redovisningskonsulten?

Vår bedömning är att den repetitiva delen, som kontering, kvittoinmatning och bankavstämning, blir allt mer automatiserad. Det som är kvar är det som kräver omdöme: rådgivning, gränsfall och helheten i företagets ekonomi. Ett program minskar antalet timmar du behöver köpa, men ansvaret för bokföringen är fortfarande ditt.

Artikeln är allmän information. Bokföringsnämndens vägledning är den som gäller om du är osäker på ditt eget fall.